Såna som inspirerar

Nån speciell favoritinspiratör har jag inte, men väl en hel drös som om olika plan inspirerar mig.

Min dotter som tränar allsidigt och som inte bangar för såväl hård närkontakt i judon som att kissa i skogen mitt under tävling. Som senaste året visat att trägen vinner.

Personer som gör saker över lång tid, utan att ge upp. Som cyklar till Kina, springer Kungsleden eller bara orkar se mål som ligger längre än några timmar bort.

Jag blir inte så inspirerad av de där  värstingarna, som springer fortast upp för Mount Everest, eller som gör 50 triathlons på lika många dagar. Nej, det är mer de där ganska vanliga människorna som i ganska mänsklig takt tar sig före nåt extraordinärt.
Så om du som professionell rallyförare kör Paris-Dakar med värsta följebilen och miljoner sponsorer, då ligger du i lä för den där småskoleläraren som tar tjänstledigt och till fots går från Umeå till Ystad bara för att testa om det går. Inget ont om att köra Paris-Dakar, det är en jäkla prestation det med, men jag blir mer inspirerad av folk som är som folk är mest.
Som genomför tävlingar trots att träningsmängden inte blivit som önskat på grund av att livet kom mellan. Som har en liten dröm om nåt stort och som vågar testa om det går.
Såna där som drivs av nyfikenhet och av glädje för det som de håller på med.