Inte min kopp av te faktiskt. Just den typen av terräng har jag väldigt svårt att orientera i.
I vanliga fall är det konditionen som drar ner mig långt ner i listorna, men här är det orienteringen.
Som jag virrade runt här på O-ringen i somras....
I lördags skulle jag gå en ÖM7, alltså svår men kort bana. Löpförbud från kiropraktorn.
Innan start konstaterar vi som står där att man är lite ringrostig. Jag upptäcker att har sportIdenten på fel hand, definitionshållaren på fel arm och huvudet lite allmänt under armen.
Startar och tänker att "hujedamig, här gäller det att vara koncentrerad och hålla fokus hela tiden".
Några meter senare inser jag att jag glömt nåt väsentligt - kompassen...
Den använder jag sällan i vanliga fall, men den här skogen är ju verkligen inte " i vanliga fall".
Jodåsatte....
Men, va fasen, så himla illa gick det faktiskt inte trots allt. En bom till tvåan och sen en lite senare, men annars gick det förvånansvärt bra. Joggade lite från sista in i mål, men annars lyckades jag att inte springa nånting utan bara gå fort.
Jag har känt mig lite opepp på orientering ett tag nu, förmodligen för att jag haft problem med ryggen. Nu känns ju inte ryggen jättebra än, men lusten för att jaga kontroller i skogen är väckt ur sin vinterdvala i alla fall!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar